"Sandra du måste tappa något kärt för att tappa dig själv"

Iförd en rosa version av Alice's disneykläder och tilltalad av S som plötsligt hamnat i en mammaroll. Visst blev jag ledsen när hon slängde iväg tekoppen, ner i avgrunden.

Åkte gammaldags tåg otroligt snabbt med öppna dörrar. Kommer jag överleva det här? sluta tvinga mig snälla sluta varför ska jag hoppa? Från en räls, miltals upp i luften, utan fastmark. Bara berg och en suddig men grön utsikt.

Men tekoppen var inte tillräcklig! däremot blev jag helt förkrossad när (gosedjurs)kaninen blev utkastad i intet, utan mig. Jag var beredd att hoppa efter.

"det är nog för sent nu" men du fortsatte klä av mig av okänd anledning, av med förklädet, av med skorna, men klänningen satt kvar. Sedan, hoppade jag, precis som Alice gjorde.

Hoppar du så hoppar jag fungerade tydligen. Även om tillfället passerat, tiden var ute och chansen var förbi.

Sedan fann jag mig plötsligt i någons famn, mitt på en tågräls mellan bommar. Hörde plötsligt tåget komma, öppnade ögonen och kröp chockartat snabbt åt vänster. Jag dog nästan där! men jag vet inte var du tog vägen, försvann troligen ut på gröna fält, dit jag ville!
"äsh, dit ner har hur många som helst ramlat"